Kategoriarkiv: Träning

Inner strenght

Jag och min bästa träningskompis

Efter att ha fött två barn så har min rygg och axlar fått ta stryk. Inte på grund av födandet passé, men däremot pga allt bärande. För det blir en hel del bärande emellanåt. Och är jag dessutom stressad så sliter det så oerhört på kroppen. Så i höstas kände jag att jag MÅSTE ge tid åt mig själv. Min kropp SKRIKER (skrek) nästan efter att få ta ut sig och bli starkare.

När jag i höstas fick nys på Friskis och Svettis MammaMage-pass så var jag tvungen att försöka få en plats (7-8 deltagare per kurstillfälle). I höstas var det fullsatt, så jag fick vänta tills nästa tillfälle, vilket var nu i januari-februari! För cirka 2 veckor sedan gjorde jag mitt sista pass (4 tillfällen) och det har verkligen fått mig att vilja fortsätta träna och komma igång ordentligt!

Hur har det gått då undrar kanske ni? ? Jo, det har faktiskt gått över förväntan! Jag fick lära mig något helt nytt på MammaMage och har nu tagit med mig det – att andas och FOKUSERA. Fokusera på de inre magmusklerna. Så efter sista passet på Friskis och Svettis så har jag faktiskt tränat 3 gånger i veckan, fast då hemma.

I höstas när jag och Joakim var i Ullared köpte vi en träningsmatta. Jag tyckte det var onödigt, men gissa vem som använder den mest? ? Träningsmattan tillsammans med ett träningsband jag fått från svärfar så börjar min kropp, sakta med säkert, bli något mer stark och stabil.

Hej då trötta kropp! 2019 ska bli ett starkare år! ??

TGIF & gyminstruktion

140404

Finally friday! I morse vart jag uppe t.i.d.i.g.t. Jag tog mig i kragen och åkte ner till Friskis för att gyma. Så kl 06.00 var jag där och kämpade i cirka 45 minuter.

Igår var jag nämligen på en gyminstruktion. Väldigt givande! Jag berättade att jag sitter still hela dagarna och känner av det i axlarna. Så då fick jag ett program efter det. Det var speciellt en maskin som jag definitivt inte tyckte om – jag fixade inte alla repetitionerna. Men det är bara att fortsätta! :) Tänkte jag skulle gå dit på söndag. Kanske att jag får med mig sambon?

Det där med träning

20131101-163909.jpg
Mina nya jympaskor från Asics :)

Jag försöker träna så gott jag kan. När jag känner för det. När jag hinner. När jag orkar. Men något flera kanske inte vet är att jag tränar själv. Jag går dit själv och känner inte någon på passet.

Jag har växt upp med volleyboll. I Gislaved är nog den största idrotten volleybollen faktiskt. Så jag var en lagspelare. Men när min rygg tog stryk i nionde klass var jag tvungen att sluta… Jag grät när jag ringde tränaren. En vecka senare märkte jag hur många av vännerna från laget slutade umgås med mig. Är jag inte med i laget så är jag inte en av dem. Och så är det nog i många sporter. Och jag förstår det! All fokus på laget. Men detta skrämde mig och jag blev oerhört ledsen. Men jag lägger inte detta på laget, definitivt inte. Jag tog avstånd också, just för att det var jobbigt att se hur roligt de hade. Och det fick jag inte vara med på.

Så tyvärr gick jag från 100% till 0 vad gällde träning. Det var inte heller bra. Så det gjorde mina axlar stela. När jag skulle börja gymnasiet valde jag i sista sekund en annan skola än den kommunala. Jag ville inte gå på den kommunala med alla från laget. Jag kände mig redan utanför och ville därför börja om på nytt. Vilket jag gjorde. Jag började på John Bauergymnasiet i Värnamo. Det är nog fortfarande, hittills i mitt liv, mitt klokaste beslut. Jag gick Media där jag fick läsa det jag tyckte var roligt.

När vi hade idrott på gymnasiet gav jag allt. Jag tyckte det var riktigt kul! Men det var också bara den träningen jag fick.

När jag började på högskolan så började min vän MalinFriskis&Svettis. Jag hade ju hört mycket om Friskis men aldrig riktigt vågat. Sen tyckte jag det lät så larvigt med Jympa. Är inte det bara för tanter? Jag var oerhört kaxig och trodde nog att jag visste allt då. För Jympa gick jag inte på. Spinning skulle det vara. Och om jag gick på ett annat pass så var det Step eller Bräda.

När jag sedan flyttade hit till Jönköping så började jag på Friskis här. Den enda skillnaden är att jag nu inte känner någon. Inte en enda person. Och visst är det jobbigt vissa dagar att ta sig dit själv. Men vem ska annars göra det åt mig? Nu är ju mitt “lag” jag själv.

Jag pratade med min kollega häromdagen om detta. Han tycker det är starkt att gå och träna själv. Hans fru fixar inte det. Hon är osäker och rädd för att träffa andra människor, hon måste träna med någon hon känner. Jag svarade med att jag tror det räcker att hon går dit en gång själv, sen blir det enklare!

Men så igår när jag var på ett träningspass. Då satt jag utanför träningssalen och väntade på att Jympa “medelpasset” skulle börja. Och där stod tjejen med långt hår och smal figur och väntade som vanligt. Hon kan varenda steg i passet och är grymt stark. Ser man inte instruktören under passet, för att någon står i vägen, då kan man alltid titta på denna tjejen istället. Hon kan passet utantill. Men den här gången gick hon inte på passet. Hon brukar alltid gå med två kompisar men igår verkade det som att dom inte dök upp. Så hon gick därifrån.

Där är ett bevis på att många av oss behöver ha någon med oss på träningspasset. Jag klarar mig fint själv. Jag gillar att vara “anonym” när jag tränar. Jag kan göra fel hur många gånger som helst. De andra känner inte mig ändå ;) Men det jag blev så chockad över var att en så duktig tjej som hon, hon som kan ALLA steg, inte ville gå på passet på grund av att hennes kompisar inte dök upp. Hon är ju den som faktiskt kan gå på ett pass utan att skämmas. Haha! :) Men som sagt, hon gör det för att det är socialt.

Hur ser ni på träningen? Är det viktigt att ha med en kompis? Eller är det, som för mig, en tid då ni vill vara anonyma och ifred och bara få energi?

PS. Jag går nästan aldrig på spinning längre, det är så fruktansvärt tråkigt i jämförelse med Jympapassen :) Tur att man kan ändra uppfattning och att man kan ändra sig som människa! För till er som inte tror det – det kan man visst!!!! .DS

Dålig sömn

Inatt fick jag dåligt med sömn. Vaknade strax efter 04.00 och kunde inte somna om. Eksemet gör sitt också. Fortfarande. Men jag låg och tittade runt på bloggar och Instagram fram till ca 06.00. Då steg jag upp och gjorde i ordning mig.

Och nu, ca 3h senare, är jag döttstrött. Typiskt mig. Men får försöka hålla mig vaken på jobbet så gott det går :) Efter jobbet blir det ett jympa-pass på Friskis&Svettis. Puls-passet blev inställt igår, så jag längtar verkligen till kvällens pass!

Ha en fin dag allihop!

Medelpass

Igår var jag på ett medelpass. Min tanke var att det inte kan vara tuffare än Puls-passet. Men aj vad fel jag hade :) I medelpasset var det MYCKET mer styrka (Läs: armhävningar, vilket jag tycker är skittråkigt och jobbigt). Men jag behöver detta känner jag. Axlarna/armarna tar ju stryk varje dag när jag sitter framför datorn och spänner mig. Så nu är måndagar och tisdagar spikade på Puls+Medel :) Yeeej! Nu ska jag bara hitta ett 3:e pass som jag gillar också.
Helst inte spinning eller samma som de andra två passen jag går på :P