I fredags var jag och Liza på Mia Skäringer här i Jönköping. Vi bokade redan i höstas/vintras via Jane Jkpg. Avig Maria och sångerna jag gråtit till hette föreställningen (för er som inte vet vem Mia är, jag tänker främst på min farmor i Tyskland, så är hon en känd, svensk komiker och skådespelerska).

Jag skrattade så pass att jag grät visa stunder, samtidigt som det fanns mycket allvar i det hon sa. Hon sjöng också, jättevackert, mellan olika delar.

Hon tog situationer i livet och vände och vred på det på ett roligt sätt, samtidigt som hon lyckades få fram att det inte alltid är roligt i livet. Men det är ju faktiskt så livet är, allt är inte roligt jämt – men det blir ju oftast vad man gör det till. :)